En dag i den äckliga matens tecken

Eftersom min bebis inte ville sova på förmiddagen så begav vi oss till sångstunden i Almtunakyrkan. Har inte varit på sångstund sen Tilda lärde sig att krypa, och det blir lite skillnad i bebisbeteende då... hon tyckte det var väldigt roligt att sjunga med gamla morsan en stund, men slet sig gärna ur min famn och gav sig ut i barn/bebishavet framför sångtanterna. Kul att se hur självständig hon var och hur lite hon saknade mig. Håller detta i sig så lär det inte bli någon problem med framtida dagisinskolningar... Men eftersom allting är väldigt föränderligt när det gäller småbarn så blir det nog inte så!

Anna och Doris var också där, så efter sångstunden gick vi förbi thai-haket på Hjalmar Brantingsgatan och köpte med take-away. Kan bara säga att det var en rejäl besvikelse. Håller restaurangen den standarden varje dag så blir de inte långlivade! Överkok ris, dränkt och svullet i såsen (de hade säkert färdiga matlådor med allting färdigblandat, hua...) Tog den vegetariska rätten och tofun smakade (eller smakade lika lite) som det tråkiga vita man brukar få i misosoppa (är det också tofu?)

Till middag blev det rester för mig (även det vegetariskt, börjar bli sugen på en korv nu på kvällskvisten) och Tilda fick hemlagad potatis med tillbehör som jag råkade göra gröngrå tapetklister av. Stackars barn. Till min förvåning åt hon ändå halva portionen. Tack och lov har vi barnmatsbukar på lager rsom reservmat i värsta fall =)

En dag i höstas. (Kanske i kärlekens tecken?) August och Tilda. Lånat bilden av Carina =)

Tapetklister....

Slut på färsk frukt hemma... men oj vad Tilda kunde gapa stort när efterrättskeden närmade sig!


Nu ska det ju julpyntas, så då måste pelargonerna nattas i källaren!

Ja, just det, så här såg det ut när jag jag vände ryggen till en sekund. Någon har lärt sig att ställa sig upp mot bordet också!

Den här delen har man inte kommit åt att smaka innan....